När roboten kom till byn

Mar 17, 2024

Historien är full av drömmar om den konstgjorda människan, om automater som spelar schack eller musik -- i slutet av utvecklingen står roboten.

När roboten kom till byn

Recension

Peter K. Andersson, Robot: Drömmar och mardrömmar om mänskliga maskiner (Natur & Kultur 2024). 251 s.

Den svenska stormarknadskedjan Wessels varuhus i Malmö kunde på 1930-talet erbjuda sina kunder något utöver det vanliga än silkestrumpor och flotta kavajer - de lockade med örongodis. En trombonist, en trumpetare, en violinist, en banjospelare, en trumspelare, en gitarrist samt en dirigent, alla klädda i smoking och elegant svarta flapperklänningar, underhöll kunderna medan de shoppade.

För drygt tio år sedan gick det att höra dem spela igen - samma uppsättning musiker och samma spellista. Inte ett grått hår på bandmedlemmarnas hår, än mindre märktes av några stela leder eller krumma fingrar. Det var som om tiden stått still.

Och det hade den delvis också. Bandet Automatorkestern eller Robot jazz band som den också kallas, tillbringade större delen av sin pensionering i källaren på Teknikens och Sjöfartens Hus i Malmö. Bruna elkablar sticker ut vid deras fötter, men i övrigt behåller de än i dag sina poser. Automatorkestern är helt enkelt en sextett plus dirigent som med hjälp av inbyggda motorer, fläktar och fjädrar spelar jazz. Än med den äran ska sägas, för det går att lyssna på dem på nätet.

Automatorkestern tillverkades i England i början av 1930-talet och kom efter en kort sejour hos Daells varuhus i Köpenhamn att övertas av stormarknadskedjan Wessels i Malmö. De representerar en övergångstid då automater var på modet och ordet ”robot” vann insteg i språket, som en beteckning på en självgående och självkorrigerande maskin. Resten är robothistoria.

Om denna automatiska jazzspelande orkester och en massa andra försök att härma mänskligt liv med hjälp av mer eller mindre självgående maskiner har historikern Peter K. Andersson skrivit en fascinerande och tankeväckande bok.

Robot bokomslag

I Robot: Drömmar och mardrömmar om mänskliga maskiner presenterar han en historik över människans tankar kring och försök att tillverka konstgjorda människor.

Han vill ge en inblick i hur människan ”genom tiderna har förhållit sig till sin egen mänsklighet genom detta problem”. Men det är inte en teknikhistorisk studie utan en idé- och kulturhistorisk exposé över ett teknikhistoriskt ämne. Det är nytt, djärvt och spännande.

Peter Andersson Robot (c) Jesper Mattsson

Peter K. Andersson är docent i historia och författare till flera kulturhistoriska böcker, däribland Komikerns historia (2018). Foto: Jesper Mattsson.

Han tar sin början i antika myter om konstgjorda människor, religiösa skapelsemyter och Herons automater. Han uppmärksammar den kinesiska taoistiska berättelsesamlingen Liezi, som sammanställdes under 300-talet och som skildrar mäster Yans robot.

Men var dessa tidiga former av automater att se som historiens första robotar? Nej, det vore att ta det för långt. Automaterna skapades i en annan tid än vår och präglades av ett annat tänkande.

Andersson gör sedan en underhållande genomgång av allsköns idéer och konstruktioner av konstgjorda människor och spelande orkestrar. Den ena mer knasig än den andra. Vissa automater visar sig vara rena förfalskningar, som Kempelens schackspelande turk som sades kunna besegra alla och envar. Problemet var bara att det inte var en automat som spelade utan dragen sköttes av en människa gömd innanför den yttre plåten.

Under 1800-talet blev det allt vanligare med automater som scenattraktioner. Det dröjde först till slutet av århundradet som roboten blev mer grundad i det vetenskapliga tänkandet. Som i Charles Babbage ”den analytiska maskinen”.

I Babbage maskin sammanstrålar två drömmar: drömmen om en konstgjord människa och drömmen om en programmerbar mekanism. Det som i slutänden leder fram till skapandet av datorn och dagens moderna robotar.

Fyra historievärldar av fem möjliga! Rekommenderas !

Bo Eriksson