Recension

1900-tal. Samer

Elin Anna Labba, Herrarna satte oss hit: Om tvångsförflyttningarna i Sverige (Stockholm: Norstedts 2020). 190 s.

År 1919 startade de första tvångsförflyttningarna av samer i norr. Det var ett stort statligt sanktionerat projekt som involverade både lappfogdar och politiker på båda sidor om landsgränsen mellan Sverige och Norge. Mer eller mindre mot sina viljor tvingades samerna lämna sina urgamla renbetesmarker och slå sig ned i Västerbotten, där de möttes av misstänksamhet och social utstötning.

Kvar efter tusen år av nomadiserande fanns bara tomma boplatser. Kunskapen om dem som levt där försvann. ”Den samiska historien är så. Den är små skillnader i vegetationen, en vag förhöjning i marken, kåtor som har bränts ned. Vår berättelse är skylten som ingen satte upp, kapitlet som aldrig ryms i historieboken.” (s. 10)

Elin Anna Labba väver ihop de äldres röster till en historia i sin prisbelönta bok Herrarna satte oss hit. Det är ett imponerande arbete som förenar jojk och intervjuer med lappfogdars torra och sakliga redogörelser över motspänstiga samer som vägrar flytta och överge släkt och vänner på den norska sidan.

Ein Anna Labba är journalist och författare bosatt i Jokkmokk. Herrarna satte oss hit är hennes debutbok och med den vann hon Augustpriset 2020 för årets bästa fackbok. En anledning till att hon skrev boken är att lyfta fram berättelserna om tvångsförflyttningarna som håller på att försvinna i takt med att de gamla dör, de som fortfarande kan berätta vad deras föräldrar och mor- och farföräldrar upplevde.

Den historiska bakgrunden till tvångsförflyttningarna låg i en längre tids konflikt mellan norska storbönder och nomadiserande samer om rätten till mark. I Norge ansågs det att samernas renskötsel förstörde jordbruksbygderna och man ville därför reglera renarnas säsongsvandringar fram och tillbaka i gränsbygderna.

De norska myndigheternas vilja att driva bort samerna från sina urgamla marker sammanföll med att allt i Norge skulle förnorskas och alla tala norska. Samerna som vandrande renskötare, som nomadfolk, blev en anakronism i den nya norska nationen.

De svenska myndigheterna drog samma slutsats. Ansvariga för att genomföra tvångsförflyttningarna blev det så kallade Lappväsendet. Lappväsendet var en fristående myndighet inom länsstyrelserna som kontrollerade och övervakade samernas liv. Den avvecklades så sent som 1971.

Elin Anna Labba lyfter förtjänstfullt fram flera teman i den samiska historien såsom jojken, som till följd av tvångsförflyttningarna tystnade, renskötsel, kvinnornas roll och barnen som också de gjorts osynliga i historien. Hon använder sig dels av intervjuer, muntliga berättelser och sånger (jojk), dels av historiskt källmaterial. Det historiska materialet utgörs av bilder, brev och dokument.

Fotograf: Hugo Thambert

Styrkan med boken ligger emellertid på ett annat plan än i den rent historiska researchen, som nota bene det inte är något fel på. Herrarna satte oss hit är en oändligt vacker bok, lika hisnande som de norrländska fjällen och dalgångarna.

Den är också smärtsam läsning. Tvångsförflyttningarna skilde människor, släkt och vänner åt, i vissa fall även syskon.

Det här är en av de bättre fackböcker som jag läst på flera år. Detta därför att den lyckas kombinera saklighet med lyrik, historia med reportage och prosa med jojk. Boken griper tag i läsaren och tvingar till reflektion. Det var skakad och djupt berörd som slog jag ihop boken och satt tyst i flera minuter innan jag reste mig upp liksom för att ge den stående ovationer.

Rekommenderas varmt!

Fem Historievärldar av fem möjliga!

Bo Eriksson