Emigranterna som återvände

Feb 24, 2019

Under den stora emigrationens tid reste mer än en miljon svenskar till Amerika. Av dessa emigranter återvände cirka 200 000 till Sverige. Varför reste de hem igen? Blev inte Amerika deras drömland? Före detta museichefen för Skoklosters slott och docent i historia Carin Bergström söker svaret hos sina egna farföräldrar – Albertina och Viktor – två Amerikaemigranter som valde att återvända hem.

Recension

Släkthistoria

Carin Bergström, Albertina och Viktor: Emigranterna som återvände (Skåre: Votum 2018). 141 s.

Under den stora emigrationens tid reste mer än en miljon svenskar till Amerika. Av dessa emigranter återvände cirka 200 000 till Sverige. Varför reste de hem igen? Blev inte Amerika deras drömland? Före detta museichefen för Skoklosters slott och docent i historia Carin Bergström söker svaret hos sina egna farföräldrar – Albertina och Viktor – två Amerikaemigranter som valde att återvända hem.

Carin Bergström disputerade på en avhandling om lantpräster på 1700-talet och har senare även skrivit om kyrkplatsen som socknens centrum, om Stina Piper, om Sophia Albertina samt boken Passion & skilsmässa – om spruckna äktenskap inom högadeln vid sekelskiftet 1800. Men nu har hon skrivit en helt annan historia, en om amerikaemigranterna som återvände till Sverige.

Albertina-och-Viktor_omslag-500x736

En anledning till att hon skrev boken är att hon minns sitt femtiotal med söndagsmiddagarna hemma hos farföräldrarna. Som hon själv skriver: ”Farmor och farfar var allvarliga människor, trodde på Gud och var djupt engagerade i Karlstads domkyrkoförsamling.” Inga kramar eller glada skratt där inte!

Ett återkommande ämne under dessa barndomsträffar var farföräldrarnas minnen från Amerika. Farmor Albertina hade till och med träffat Buffalo Bill. Om farfar Viktor sades det alltid att han arbetat på Tiffanys. Stämmer det? Både ja och nej. Carin Bergströms studie av sina egna farföräldrar för oss inte bara över Atlanten utan också hem igen – och under färden förändras minnen, vissa försvinner medan andra växer och förstärks.

Albertina var hemmansägardotter från Värmland som övergav sina studier till folkskollärarinna och begav sig till Göteborg. Där arbetade hon som piga fram till att hon utvandrade till Amerika 1893. Vid den tidpunkten var båda hennes föräldrar döda. Hon lämnade även bakom sig en olycklig kärleksaffär.

Viktor däremot var utbildad silversmed och sökte lyckan i Amerika i syfte att tjäna pengar. Han utvandrade 1899. Albertina och Viktor kände inte varandra när de emigrerade. De träffades i New York på hösten 1900 på en fest och åtminstone Viktor föll pladask med en gång.

Viktor och Albertina står som representanter för en ny grupp av utvandrare: ensamutvandrarna. Under just den här perioden, 1890-tal och framåt, så ökade den kategorin. Vilhelm Mobergs utvandrare, med människor från en samma socken och med familjer, var alltså inte längre aktuellt.

De vanligaste orsakerna till utvandring under hela emigrationen, från 1830-tal fram till 1920-talet, var brist på odlingsbar jord, religiös förföljelse, arbetslöshet samt (i början av 1900-talet) flykt undan värnplikt.

I Viktors fall hade han en gedigen utbildning och det saknades inte arbetstillfällen i Sverige för silversmeder. Han emigrerade av ekonomiska skäl, för att skaffa sig pengar för att kunna förverkliga sina drömmar.

Albertina är däremot en svårare nöt att knäcka. Hennes motiv till att lämna hemlandet hade sannolikt med kärleksaffären att göra och att båda föräldrarna var döda. Det fanns helt enkelt inget som höll henne kvar. Med på resan över till Amerika följde även en väninna och det är inte omöjligt att också hon spelat roll i beslutet.

Varför återvände dem? I Viktors fall: han hade tillräckligt med kapital och tyckte att det nu var dags att resa tillbaka hem och starta eget. Problemet var ju bara att han hade förälskat sig i den där flickan Albertina. Hon dröjde på svaret om att flytta tillbaka och gifta sig med Viktor. Hur det gick till när de båda bildade bo i Sverige berättar jag inte här, det får ni läsa om i boken.

Carin Bergströms bok om sina farföräldrar engagerar och det är spännande att följa deras öde. Hennes research är noggrann och hon redovisar sina källor.

På minussidan ligger dock att det blir en för intern historia om den egna släkten där jag som läsare saknar höjningar, utblickar samt jämförelser med andra emigranter. Hon hade kunnat skriva mycket mer om Amerikaemigrationen och om återvändare då forskningen är stor och lättillgänglig.

Men hur var det då med uppgifterna om Buffalo Bill och Tiffanys? Jodå, Albertina träffade bevisligen Buffalo Bill och Viktor hade visst arbetat på Tiffanys, men bara ett par månader. Resten av tiden i Amerika sysslade han med andra saker.

Tre Historievärldar av fem möjliga!

Bo Eriksson