Essä

Sir Lancelot – actionhjälte och älskare

Utan tvekan var Sir Lancelot den främste av riddarna vid det runda bordet. Det finns mycket av medeltidsriddaren i sagohjälten Aragorn i Ringens värld, med den skillnaden att Sir Lancelot aldrig gjorde några anspråk på kungatronen. Båda är dock ädla hjältar och fruktansvärda att möta i strid, för de fruktar intet. Båda plågas av en olycklig, förtärande kärlek.

sir Lancelot. Bildkälla: www.wikia

Av den anledningen att Lancelot bedömdes vara den främste av alla riddare, därom var alla överens, framträder han som en nyckelfigur i berättelserna om kung Artur. Det var dock först med Chrétiens Lancelot (1179–1180) som han blev den främste av riddarna runt det runda bordet, en central figur i den stora berättelsen och, inte minst, älskare åt kung Arturs hustru Guinevere.

Bakåt i tiden förlorar han sig i ett mytiskt keltiskt sagostoff och som karaktär i Arturs samling av riddare är han en relativ sen skapelse. Han var son till kung Ban av Benwick och drottning Elaine. Precis som med Arturgestalten genomgick Sir Lancelot förändringar över tid, från enbart en tapper riddare och älskare till botgörare och eremit.

Apropå hans förbjudna relation till drottning Guinevere är det viktigt att komma ihåg att för många av dåtidens drottningar, men också för andra kvinnor, var det en självklarhet att äktenskapet inte grundades på äkta kärlek, på passion, på romantisk uppvaktning och heta kyssar, utan på resonemang och strategiska giftermål med arv och politik som orsak och verkan.

I Lancelots affär med drottning Guinevere kunde därför både män och kvinnor drömma sig bort från äktenskapets tvingande struktur. Han gjorde vad många riddare säkerligen drömde om att få göra, och drottningar och jungfrur önskade att någon man hade modet att fullt ut göra.

Allt eftersom gestalten Lancelot utvecklades fylldes luckorna ut angående till exempel hans bakgrund. Hans uppväxt mystifierades genom att Lancelot påstods ha växt upp hos feer. I den italienska anonyma Tavolo Ritondo (”Det runda bordet”, 1300-tal) uppfostrades till och med Lancelot av Damen i sjön.

I senmedeltida verk, som Malorys, märks hur mystiken vunnit insteg i den allmänna karaktäriseringen av hjälten. Han använder tillnamnet ”of the Lake”, av Sjön, från Sjön, i syfte att mystifiera Lancelots bakgrund.

Lanceolot räddar en jungfru.

Dessutom blir Lancelot far i berättelserna. Det kan tyckas som en avvikelse från temat om Lancelots brinnande kärlek till drottningen, men utgör snarare en fördjupning av den skuldproblematik som låg i den förbjudna förbindelsen. Han lurades nämligen att gå till sängs med en kungadotter (Elaine) vilken han trodde var Guinevere. Barnet, som är en son, döptes till Galahad. Allt för sent upptäckte Lancelot sitt misstag och blev, när allt uppenbarades, galen. Han flydde ut i vildmarken men räddades åter till världen och till sina sinnens fulla bruk av den heliga Graal.

I sökandet efter den bägaren finner han sig själv igen. Han lyckas dock aldrig själv erövra kalken, det däremot gör hans son, den ädle Galahad. För så länge som han alltjämt älskade sin Guinevere var han syndfull, och en ofullkomlig människa kunde inte erhålla den heliga Graal, en regel lika enkel som den var tragisk.

I Chrétiens berättelse kidnappas Guinevere av riddaren Melegeant, frågan om han förgriper sig eller ej på henne lämnas öppen. Dådet föranleder emellertid Lancelot att hjältemodigt rädda sin älskade från den fångenskapen. Han är beredd att offra allt för sin kärlek till kvinnan han älskar.

För att befria henne tar han sig över en bro av svärd, trots att övergången är mycket smärtsam och ger honom många skador övervinner han sin fruktan och smärta. Lancelot låter sig till och med degraderas till att åka i en vanlig oxkärra, vilket, Gud förbjude, en riddare annars aldrig skulle ha fått för sig att göra. Hästen, svärdet och rustningen var utmärkande drag för en riddare, oxar var böndernas djur. Han förödmjukade sig för att vinna sin käraste och bevisa sin trofasta kärlek.

I en annan berättelse som följer Lancelots galenskap, hans liv i vildmarken och botandet, dödar han av misstag en riddare vid namn Gareth, som är bror till Gawain, mer om honom alldeles strax. Dådet utgör startskottet på ett förödande krig, vilket i sin förlängning för landet till undergång.

Den ondsinta Mordred utnyttjar den kaotiska situation som uppstått i landet och gör anspråk på tronen. Artur återvänder från krigståget utomlands och strider mot Mordred, som innan han dör dödar kung Artur.

Lancelot ikläder sig munkkåpan för att i uppriktig ånger bota sina synder, vilka i förlängningen försatt landet i ett politiskt kaos och bidragit till förlusten av kung Artur.

I Sir Tomas Malorys Le Morte D’Arthur (”Arturs död”) firar Sir Lancelot sina kanske största triumfer. Han är den bäste, därom råder ingen tvekan. Lancelot vet att han är den bäste men skryter aldrig över detta faktum, han ger nåd där nåd bör utdelas genom att ibland skona fiendens liv. Lancelot utmanar aldrig i onödan, men tvekar aldrig att anta en utmaning, vem som än bjuder den. Hans höviska agerande vinner respekt och hans rykte färdas alltid längre än vad han själv lyckas göra.

Trots Lancelots storhet som riddare drar sig inte Thomas Malory för att noggrant beskriva hjältens begynnande galenskap, livet i vildmarken och botande från själsplågan. Lancelot ”sprang ut i vildmarken från plats till plats, och levde av frukt och sådant han lyckades få tag i, och drack vatten under två år; och ingen annan klädnad bar han än sin skjortblus och knäbyxor”. Efter ett tag kommer han till sans igen.

Längre fram kallas Lancelot för den vite riddaren efter färgen på hans rustning. Överallt i turneringarna syns han i sin vita rustning sporra sin häst och fälla sina motståndare till marken, inte utan hörbara suckar från den kvinnliga delen av åskådarna. Oftast väntar han vid sidan av kampen för att se hur torneringarna utvecklas – de utspelas på stora fält – när någon sida tycks vackla griper han in på de svagas sida.

Lancelot var en hövisk riddare, en kvinnornas man. Bildkälla: www.revivalclothing

Lancelot söker utmaningen och är som allra bäst när han tvingas slåss i underläge. Han är hövisk i sitt sätt att vara med både andra riddare och med kvinnor. Torneringarna håller på i flera dagar och varje dag utses en vinnare. Som regel tar Lancelot alltid hem det priset.

Liksom de andra riddarna har också Sir Lancelot ett eget slott, Joyous Gard (”Fröjdefull villa” alternativt ”Fröjdefull trädgård”) som ligger i Frankrike i vissa av berättelserna. Slottet är furstligt och kungligt utsmyckat men på grund av alla hans äventyr tillbringar han inte mycket tid där.

Arthur Dayne som Sir Lancelot. Bildälla: ladygwynhyfvar.wordpress.com

Sir Lancelot personifierade det bästa inom den medeltida mannen. Han hade allt och mer därtill. Hans jordiska åtrå efter den älskade Guinevere gjorde honom dock mänsklig. Actionhjälte och älskare, Lancelot förför än i dag.

Bo Eriksson

Referenser

Bo Eriksson, Tusen år av fantasy: resan till Mordor (Lund 2007) och där anförd litteratur