Recension

David Nessle, Muralgranskaren (Stockholm: Kartago 2018). 159 s.

Den mörka medeltiden har nog de flesta hört talas om, trots att vi numera vet att den bilden inte stämmer – medeltiden var ju både ljus och dynamisk. Men den vansinniga, groteska, galna och roliga medeltiden; den är minsann en bortglömd pärla.

Om den nu har existerat. Att den funnits menar i alla fall serietecknaren David Nessle. I en serie bilder hämtade ur medeltiden skriver han bokstavligen om epoken. Muralgranskaren är det mest roliga och vansinniga jag läst i historie- och serieväg sedan jag lämnade Svenska serier (slutet 1970-tal) och Mad bakom mig. Jag fick träningsvärk i magen efter allt skrattande.

Ja, vad handlar boken om då? Ingen aning faktiskt. Jag tror inte den handlar om något alls. Men det finns en metod i galenskapen, och det är den som är rolig.

David Nessle utgår från autentiska medeltida avbildningar till vilka han lägger skriftliga beskrivningar på fornsvenska. Det uppstår därmed en spricka mellan det som bilderna skildrar, såsom människor som i religiös nit piskar sig själva, ber med knäppta händer, sover, vaknar, mördas, plågas, skändas, jagas, vanvördar det heliga samt ser änglar som far genom luften, och textens utläggning och förklaring av det vi ser.

David Nessle gav under många år ut tidningen Kapten Stofil tillsammans med kollegan och vännen Joakim Lindengren. Har också skapat seriefiguren Den maskerade proggaren.

Det roliga, eller själva humoreffekten om man så vill, uppstår när vi tvingas tolka bilden genom David Nessles underfundiga förklaringar. Fram träder en medeltid som inte har funnits men tycks existera ändå, i ett parallellt universum.

Vi igenkänner medeltiden i hans exempel, inte enbart genom att bilderna är hämtade från epoken, utan också via hans förmåga att passera lagren av förfluten tid och hitta den där potentialen till skratt.

Jag kommer hädanefter inte kunna gå in i kyrka med medeltida kalkmålningar bevarade utan att börja fnittra. Allt är inte fläckfritt, vissa texter är mindre bra, ibland även barnsliga. Men det gör inget. För det är topparna man minns.

Ja, som läsaren säkert förstår. Full pott, men med en varning från min sida: läs inte allt på en gång, ty det klarar inte mag- och skratt musklerna av!

Fem Historievärldar av fem möjliga!

Bo Eriksson