Norrland – där det händer

Journalisten, författaren och programledaren Ulrika Knutsson sade för cirka 20 år sedan att det ”rörde på sig i Norrland” apropå någon kulturhändelse som jag tyvärr inte minns. Trots att det har gått två decennier sedan är Ulrika Knutssons ord aktuella i dag, ja, egentligen ständigt för något spännande är alltid på gång i Norrland. Nu är förvisso inte Provins en ny kulturtidskrift, den har funnits på marknaden sedan 1953, men för mig var den en nyhet.

Trots att jag inte har några rötter i Norrland (vad jag vet) kände jag mig direkt befryndad med tidskriften. Den vågar ta kultur och litteratur på allvar utan att behöva känna tvånget att skämta bort det seriösa och sluta när det börjar bli tungt. Artiklarna är som regel korta och tankeväckande. Layouten stilfull och genomtänkt. Överlag är Provins en litterär tidskrift som har smak och elegans, djup och bildning samt förmedlar en väldig massa insikter om norrländsk litteratur.

Senaste numret – arbetarklassens återkomst

Jag var i ärlighetens namn ganska skeptisk när jag tog mig an det senaste numret (2017:1). Det har nämligen arbetarklass som tema. Som historiker gick mina associationer till marxistisk och postmaterialistisk historieskrivning och till den historievetenskapliga tidskriften Past & Present, vilka forskningsinriktningar och journaler odlar ett närmast nostalgiskt förhållningssätt till arbetarklassen och vänstern. Det kändes därför lite mossigt.

Jag tänkte att tidskriften skulle falla i fällan att idyllisera arbetaren och beskriva klasskampen i nostalgiskt skimmer. Men min negativa förutsägelse kom snabbt på skam. Arbetarklass är, inser jag i dag, ett i högsta grad aktuellt ämne med många intressanta och spännande vinklingar. Jag insåg det redan i det välskrivna förordet. Och sen var jag fast.

Utanförskap, skam och skuld

Temat om arbetarklass behandlas som dikt, prosastycken, dokumentärskildringar, omläsningar, utsikter, essäistisk analys och som konst. Jag kan inte redogöra för alla spännande texter men några fastnade jag särskilt för av olika orsaker.

En sådan var serien ”Jag kom från Busan” av Lisa Wool-Rim Sjöblom, som också är numrets konstnär. Med sin åtta sidor långa serie lyckas hon fantastiskt bra att fånga in både klassmotivet och utanförskapet. Hon arbetar dessutom i det stora formatet med hel- och halvsidor med mycket text vilket gör berättelsen till ett slags bildnovell.

Precis som flickan i berättelsen är också Lisa Wool-Rim Sjöblom född i Busan, Sydkorea, men uppvuxen i Strömsund, Jämtland. Hennes avslutande bild av hur flickan, konstnärens jag i berättelsen, står ensam utanför ortens kyrka och gråter medan klasskamraterna inne i kyrkan sjunger ”Den blomstertid nu kommer, med lust och fägring stor…” slår till som en knuten näve i magen. Ensam, utstött och alltid utanför; det var flickans lott i Strömsund.

Utanförskapet men också skammen och skulden är återkommande i de texter som behandlar arbetarklass. Som i Katarina Kieris lysande novell ”Klasshat”. Så här låter det:

”Fethelvetet hade viskat satans slipprigt och salivstänkt i mitt öra när jag låg på golvet och klamrade mig fast i trasmattan som någon i raden av kvinnor före hade vävt. Inget fel på mattan, verkligen inte. Men på viskandet. Du har hela tiden vetat att du inte förtjänar bättre än så här. Som om det inte var nog förödmjukande att ligga där. Jag menar, vad var det där för formulering? Hade jag helt tappat stinget?”

Det berättaren håller på är att tappa är inte stinget utan snarare förståndet när verkligheten plötsligt kommer upp till ytan och slår till som en haj. ”Bara amatörer tror att det är det dåliga självförtroendet som är problemet med den klass jag kommer från.” Nej, det ligger djupare än så. Självförakt eller snarare klasshat men riktat mot den klass hon kommer ur och den självdestruktiva skammen. Hennes undermedvetna är fylld av klasskonflikter.

Litteratur av eller om arbetare?

I essän ”Arbetets tid – och en tid bortom arbetet” problematiserar Johannes Björk förtjänstfullt begreppet arbete och arbetarlitteratur. ”Idén om arbetarlitteratur såsom vi använder den är från början helt enkelt ett politiskt och därmed normativt projekt som har kommit att flyta in i litteraturhistorien för att där fungera på ett deskriptivt eller beskrivande sätt.” Det har med andra ord uppstått ett glapp mellan ”idén om en arbetarlitteratur” och de som borde kunna insorteras ”under denna idé”.

Johannes Björks essä är onekligen tankeväckande och viktig för synen på arbetarlitteratur. Det ges möjlighet att återkomma till nämnda författare. Johannes Björk skriver nämligen på en avhandling om förhållandet mellan arbete och litteratur inom svensk litteratur och litteraturhistoria vid Umeå universitet.

Den kvinnliga klassresan

Författaren och litteraturkritikern Anneli Jordahl bidrar med en text om klassresor, vilket onekligen är ett vanligt tema när det kommer till arbetaklasskildringar. Men Anneli Jordahl vore inte den hon är om hon inte överraskade oss genom att skriva om den mindre kända resan: ”Den kvinnliga klassresan”.

Begreppet klassresa, påpekar hon, är myntat av två män: etnologerna Magnus Frykman och Orvar Sjögren i boken Den kultiverade människan. I de historiska skildringarna av klass dominerar männen. Anneli Jordahl drar sin (korrekta) slutsats: ”Historiskt sett har klassperspektivet varit manligt kodat, bilden av den svenska arbetaren: en vit muskulös man på en fabrik.” Anneli Jordahl visar med sin egen livshistoria hur vanskligt och felaktigt det blir med sådana utgångspunkter.

Vi är i stort behov av en ny klassanalys, menar hon. En som tar hänsyn till genus, klass, hudfärg och sexualitet. Dagens klasspyramid ser annorlunda ut än vad den gjorde förr i tiden.

Detta var bara något av allt det jag lärde mig av det senaste numret av Provins. Nu väntar jag med stor nyfikenhet på vad nästa kan ge. Provins rekommenderas varmt!

Fakta om Provins – Norrländsk litterär tidskrift

Norrländska litteratursällskapets litterära tidskrift Provins kommer ut med fyra nummer per år och en helårsprenumeration kostar 300 kronor.

Redaktörer: Pernilla Berglund och Helena Fagertun

Bildredaktör: Fanny Carinasdotter

Redaktionsråd: Theres Brännmark, Erik Jonsson, Maria Jönsson, Malin Nord, Gunilla Samberg, David Väyrynen, Carl Åkerlund

Ansvarig utgivare: David Väyrynen

Formgivning/typografi: Erik Olofsson

Hemsida: http://www.tidskriftenprovins.se/

Bo Eriksson