Fantastiska rebeller

Recension

Kulturhistoria 1700-1800-tal. Filosofi och litteratur.

Andrea Wulf, Fantastiska rebeller: De första romantikerna, översättning Inger Johansson (Stockholm: Albert Bonniers förlag 2024). 570 s.

Den tyska författaren, diktaren och naturforskaren Johann Wolfgang von Goethe anlände till Jena den 20 juli 1794. Det var stekande hett, men han gick ändå raskt till botaniska trädgården. Han var där för att lyssna på en föreläsning som anordnades av det naturhistoriska sällskapet.

På mötet befann sig historikern och filosofen Friedrich Schiller. Han hade ägnat större delen av sin tid i Jena åt studier av Immanuel Kants filosofi. De gjorde sällskap tillsammans efter att ha lyssnat på föreläsningen. Schiller var lång och mager och såg nästan sjuklig ut; Goethe var rund och rosenkindad. De blev goda vänner trots att deras syn på vetenskap och konst var mycket olika. Den ena var empiriker (Goethe), den andra idealist (Schiller).

Goethes möte och spirande vänskap med Schiller var bara ett av många sociala band som knöts mellan intellektuella och diktare i Jena under 1790-talet. I den slumrande tyska småstaden låg ett universitet och där undervisade flera frispråkiga tänkare såsom Fichte, Schiller, Schlegel, Alexander von Humboldt med flera och de lockade både studenter och kändisar som Goethe och poeten Novalis. De är kända som Jena gruppen eller som de också kommit att kallas: ”de unga romantikerna”.

Den prisade engelska vetenskapsjournalisten Andrea Wulf följer i denna mycket spännande och välskrivna bok - i fin översättning av Inger Johansson! - Jena gruppens liv och umgänge från 1794 fram till gruppens söndring i början av 1800-talet. Men det är inte enbart en historia om stora mäns djupa tankar utan Wulf lyfter även förtjänstfullt fram kvinnorna som hamnade i skuggan av sina makar såsom författaren och litteraturkritikern Caroline Böhmer-Schlegel-Schelling samt författaren och översättaren Dorothea Veit-Schlegel.

Andrea Wulf. Fotograf: Antonina Gern

Det som förenade gruppen var inte bara staden Jena utan också att deras sökande efter sanning lika mycket blev en jakt efter meningen med livet. De delade en fix idé om det fria jaget, en tanke som inspirerats av franska revolutionens radikala idéer om frihet, broderskap och jämlikhet. De sysslade med frågor som: Vilka är vi? Vad kan vi veta? Hur kan vi nå kunskap? Vad är naturen?

Detta skedde alltså i en tid som huvudsakligen styrdes av monarker och ledare som ville kontrollera alla möjliga aspekter av undersåtarnas liv. Jenagruppens medlemmar menade att människan skulle vara självbestämmande, över såväl den egna kroppen som den fria tanken.

Allra mest radikal var Fichte, som var helt besatt av jaget. Han menade att det enda säkra är att världen uppfattas av jaget, das Ich, alltså att jaget skapar vår kunskap om världen. Det fanns inga absoluta sanningar eller lagar skapade av Gud som formar vår förståelse av världen. Det enda som var säkert var jaget.

Dessa romanförfattare, poeter, litteraturkritiker, filosofer, essäister, bokutgivare, översättare och dramatiker blev intellektuella hjältar och studenter strömmade dit för att få träffa och studera för dessa ”poesins jakobiner”. Fichte exempelvis bedrev det mesta av sin undervisning i hemmet: tre föreläsningar om dagen, måndag till fredag. Hans filosofiska system växte fram i dialog med sina åhörare. Inte sällan fick studenterna höra honom tänka högt, kommentera någons kommentar och fråga och sedan dra nya slutsatser.

Jena var en liten stad som tillhörde Sachsen-Weimar. Där levde ungefär 4 500 invånare, fördelade på omkring 800 hus. I boken finns en karta som visar hur staden såg ut vid tiden för Jena gruppens verksamhet där och var huvudpersonerna bodde. Wilhelm von Humboldts hus vid torget låg exempelvis så nära Schillers lägenhet att de kunde vinka till varandra genom fönstret och bestämma när de skulle träffas.

Trots att den var liten sjöd Jena av liv och rörelse. Utöver akademikerna och studenterna fanns i staden 20 bagerier, 41 slaktarbutiker, 64 skomakare, 16 perukmakare och 4 hattmakare plus bokbindare, skräddare, murare, juvelerare, vävare, sadelmakare med flera yrkeskategorier. På nätterna var det beckmörkt, eftersom staden saknade gatubelysning, och det enda som hördes var studenternas berusade vrål ”och enstaka plask när något nattkärl tömdes genom ett öppet fönster”. (s. 50)

Andrea Wulf är överlag skicklig på att skapa närhet i berättelse och en känsla av autenticitet. Det handlar ofta om små detaljerna som skapar mening och liv. Som uppgiften om att Schiller alltid ville ha ruttna äpplen i närheten när han skrev - han hade ett antal liggande i en låda i skrivbordet, som han drog ut vid behov. Tydligen stimulerades hans skaparkraft av den söta jästdoften.

Jena gruppens betydelse för vetenskap och filosofi kan inte nog understrykas. Att vi tar det för givet att se på världen genom ett jagets prisma - att vår själva förståelse om en plats i tillvaron går via ett fritt tänkande jag - har vi de unga romantikerna och att tacka för.

Fyra Historievärldar av fem möjliga! Rekommenderas !

Bo Eriksson