Bland böckerna

Antiken

Helen Morales, Antigone Rising: The Subversive Power of the Ancient Myths (New York: Bold Type Books 2002). 204 s.

Postclassicism: The Postclassicism Collective (Chicago & London: The University of Chicago Press 2020). 236 s.

Prokopiois, Perserkrigen. Översättning från grekiskan med inledning och kommentarer av Ingemar Lagerström (Stockholm: Santérus förlag 2020). 280 s.

Antiken är ett ämne som är ständigt aktuellt. I alla fall om man ser till utgivningen av böcker och antiken-studier i utlandet. Biografier över kejsare, översikter över romersk politik och ekonomi, analyser av och skildringar över speciella händelser, personer och ämnen; nya böcker kommer ständigt ut.

En sådan nyutkommen bok på temat antiken är Helen Morales Antigone Rising. Hon behandlar grekiska och romerska myter och deras upptagande i det västerländska samhället med fokus på synen på kvinnor och misogyni.

Morales skrev boken som en respons på ett massmord som ägde rum 23 maj 2014 alldeles intill hennes arbetsplats vid University California Santa Barbara (UCSB) i Isla Vista, Kalifornien. En man öppnade eld mot en kvinnoförenings lokaler och dödade sex studenter och skadade allvarligt fjorton. Som hon påpekar i boken: Den yttersta konsekvensen av misogyni är dödandet av kvinnor.

I denna populärhistoriska bok uppmärksammas särskilt hur vi använder oss av och uppfattar de grekiska och romerska myterna. Å ena sidan finns själva antika myterna, å andra sidan våra myter om Grekland och Rom. Ett exempel på det senare som författaren lyfter fram är hur vi än i dag beskriver och uppfattar antiken som vit (”the myth of white antiquity”) i en dubbel bemärkelse, trots att vi vet att statyerna var målade och personerna inte var bleka.

I boken behandlas bland annat amazoner, Ovidius Metamorfoser och de däri beskrivna övergreppen och våldtäkterna mot kvinnor, myter och MeToo, feminism, kvinnlig skönhet, gudinnan Diana.

Syftet med boken är inte att få till stånd en ändring av kurslistor eller riva ned statyer, utan att i de grekiska och romerska myterna hitta berättelser och paradigm som kan ”challenge these stories, beliefs and practices”. Motarbeta antik och modern misogyni med antik och modern feminism med andra ord.

En annan bok som nyligen kommit ut och som vunnit en del uppmärksamhet i den internationella pressen är Postclassicism. Bakom boken står gruppen the Postclassicisms Collective, som består av nio prominenta antiken forskare. De ställer sig frågan vad det innebär att ha kunskap om och syssla med grekisk och romersk antik kultur i vår turbulenta tid.

Tre huvudtermer – värde (”value”), tid (”time”) och ansvar (”responsibility”) – fokuseras samt ytterligare nio andra begrepp däribland materialitet, gud och människa samt situation (”situatedness”).

Boken syftar till att få forskare att reflektera över sin egen verksamhet, fundera över avståndet till antiken och vad de vill åstadkomma och uppnå genom att syssla med ett ämne som ligger så långt tillbaka i tiden.

Av de tre böckerna uppmärksammade här är detta den mest akademiska och den som ställer högst krav på läsaren.

Hur ser det då ut med utgivningen av antiken böcker i Sverige? Ja, här verkar det som att antiken går på sparlåga. För bläddrar man bokkataloger och tittar i boklådorna så får man leta länge innan man hittar en titel.

Utgivningen av antikens klassiker i läsvärda översättningar har minskat kraftigt i antal under det senaste decenniet. Det finns flera skäl till det, inte bara att förlagen gör bedömningen att dylika verk säljer dåligt och att tryckningen i så fall måste finansieras via externa fonder. Också kunskapen om antiken har minskat dramatiskt och goda översättare saknas.

Därför är det glädjande att uppmärksamma bokförlaget Santérus satsning på just en sådan ekonomiskt osäker affär som en utgivning av en klassiker: Prokopios Persekrigen.

Roligt också att en namnkunnig översättare som Ingemar Lagerström fått jobbet. Han har tidigare översatt bland annat Suetonius Kejsarbiografier, Julius Caesars Inbördeskriget och Plutarchos Fem biografier med flera andra antika författare och verk.

Prokopios levde på 500-talet efter Kristus och räknas som en av senantikens främsta historiker. Han medföljde den östromerske fältherren Belisarius (d. 565) på dennes krigståg mot perser, vandaler och goter. Prokopios var hans rådgivare. De stred i Medelhavsområdet, i Nordafrika och i Italien.

Kejsar Justinianus (d. 565) var inte populär i Prokopios överklasskretsar, men kejsarens vilja att återställa romarrikets förlorade gränser vann hans och Belisarius gillande. De ville alla se det gamla Rom resa sig, likt en fågel Fenix, ur den folkvandringstida askan.

Nu blev det inte så. Men något gott kom ändå ur det: Prokopios historieverk. I synnerhet delen som behandlar krigen mot perserna och som nu finns i svensk översättning.

Jag hoppas återkomma med mer utförliga och analyserande recensioner av dessa anmälda böcker längre fram. Till dess önskar jag trevlig läsning av en, två eller alla tre böckerna!

Bo Eriksson