Recension

Modern tid

Oliver Hilmes, Berlin 1936: Sexton dagar i augusti (Stockholm: Lind & Co 2019). 302 s.

James ”Jesse” Cleveland Owens (1913–1986) är en av tidernas största idrottsmän. Han var den mörkhyade amerikanen som krossade och förnedrade Hitlers ”ariska” löpare under olympiska spelen i Berlin 1926. Han tog guld på 100 meter, 200 meter, i längdhopp och 4 x 100 meter stafett. Adolf Hitler gratulerade honom inte personligen för segern. Om de tävlande och andra människor kring olympiaden handlar Oliver Hilmes Berlin 1936.

De olympiska spelen i Tyskland visade sig bli en jättelik manifestation för nazismen. För Adolf Hitler såg till att utnyttja olympiaden för att skapa en stor propagandamanifestation för sig själv och det nazistiska Tyskland. Spelen iscensatte den nazistiska drömmen och ideologin: inramning med flaggor, TV-inspelningar, flotta mottagningar, Adolf Hitler som fadersfigur etcetera.

I boken får vi följa sommarspelen, från starten lördagen den 1 augusti fram till och med söndagen 16 augusti. Författaren skriver medryckande och ligger nära händelserna, både på och utanför arenan. Vi träffar idrottsmän, politiker, journalister, nazister, poliser med flera kända och okända personer.

Också nattklubbsägare är med i berättelsen. Vi får veta vilka adresser som var mest efterfrågade i Berlins nattliv och vem som ägde dem, vad man åt och drack samt att det på en del ställen fanns telefoner på borden. De användes att från bord till bord framföra en speciell hälsning, bjuda upp eller locka med en drink i baren.

Personporträtten varvas med tidsanda genom väderleksrapporter, dagsrapporter från statspolisen i Berlin och kontaktannonser med mera. Udda fakta redovisas, som till exempel över antalet döda under spelen: ”Under tiden från den 1 till den 16 augusti 1936 dör sammanlagt tjugosju människor av gasförgiftningar, tjugotre genom hängning, tolv genom drunkning, sex genom bruk av skjutvapen, fyra körs över av tåget, tre tar en överdos medikamenter och två går under av alkohol.” Samtliga personer undersöktes av institutionen för rättsmedicin och kriminalteknik i Berlin.

Över 4 000 idrottsmän från 49 länder deltog i sommarolympiaden i Berlin. Adolf Hitler bevittnade spelen så gott som dagligen och möttes av stort jubel från den tyska publiken på Olympiastadion. Kampen mellan Tyskland och USA var mycket hård på banorna. Men med sina 33 guldmedaljer, 36 silver och 30 brons blev Tyskland ändå spelets vinnare – USA kom på andra plats.

Frågan är hur intresserade nazisterna egentligen var av spelen – tyska folket däremot följde dem med stor spänning och entusiasm. För nazisterna var tävlingarna politisk teater. Som Joseph Goebbel skrev i sin dagbok: ”Tidigt i säng. I dag en vecka olympiad. Förhoppningsvis tar det snart slut.”

Oliver Hilmes bok är fascinerande läsning. Greppet att skapa en mångröstad berättelse genom att skifta perspektiv är förvisso inte nytt men jag tilltalas ändå av det.

Fotograf: Max Lautenschläger

Ibland blir dock kasten mellan perspektiven lite väl tvära. Som när transvestiten Toni Kellners dör i sin säng den 2 augusti och Joseph Goebbel skriver i sin dagbok om sina problem med hustrun Magda, som har en otrohetsaffär. Jag vill veta mer om Toni Kellner och mindre om Joseph Goebbel.

Ett annat problem är frånvaro av ett tillräckligt starkt centrum i berättelsen — en effekt av berättargreppet . Vi förstår att de olympiska spelen ska tjäna som förenande mittpunkt men effekten av många röster och perspektiv blir likväl att den facklitterära centrifugalkraften minskar.

Tre Historievärldar av fem möjliga!

Bo Eriksson