Bland böckerna

Det är höst, och med årstiden följer inte bara grått och dystert väder utan också – eller snarare främst, åtminstone för alla bokälskare – en ström av intressanta historiska böcker som kan lysa upp tillvaron. Så sjunk ned i fåtöljen med en god bok, kanske någon av följande nya titlar, på svenska eller engelska.

För den som är intresserad av äldre tiders historia – vem är inte det, säg – rekommenderar jag Sofia Häggmans Faraos egna arbetare: Liv och död i Konungarnas dal (Natur & Kultur 2025). Här skildras människorna som bodde och verkade i ett litet samhälle i utkanten av Thebe, dagens Luxor, för omkring 3 000 år sedan. De var faraos egna arbetare och ägnade hela sina yrkesliv åt att bygga och dekorera sina kungars gravar.

Berättelsen kretsar alltså kring byn Deir el-Medina, som var bebodd i omkring 400 år. Därefter övergavs den och begravdes i sand. Tusen år senare restes ett tempel på platsen, tillägnat gudinnan Hathor. Templet blev så småningom ett kloster, som sedan övergavs under 700- och 800-talen e.Kr. när islam gjorde sitt intåg i Egypten.

Byn hyste stenhuggare, målare, skrivare och andra hantverkare som behövdes för att bygga den stora Nekropolen – de makalösa gravarna i Konungarnas dal. Författaren visar hur dessa människor levde och arbetade, hur de bodde, åt och drack, och hur de begravde sina döda. Jag återkommer med en recension av boken längre fram i november.

För den som i stället vill bege sig ut på en annan slags resa – på vikingatåg till England – vill jag gärna lyfta fram min egen nyutkomna bok: Nordsjöimperiet: Vikingarnas välde (Bonnier Fakta 2025). Den har jag skrivit tillsammans med min fru, Kristina Ekero Eriksson, som ju är en verklig expert på vikingatiden. Här skildrar vi den danske kungen Knut den stores väg till makten och skapandet av hans Nordsjöimperium.

Vikingen Knut den store blev Englands kung år 1016, men vann snart herravälde över ett helt Nordsjöimperium. Från att ha varit en hänsynslös krigare förvandlades han till en from härskare som till och med vandrade till Rom som ödmjuk pilgrim. Men imperiet blev kortvarigt. I nästan tre decennier bestod det, men efter Knuts död och interna motsättningar föll det 1042 i dynastiskt kaos. Svallvågorna efter vikingarnas herradöme sköljdes slutligen bort drygt två decennier senare – i blodet på slagfälten vid Stamford Bridge och Hastings.

I boken försöker vi reda ut Knuts snåriga väg till makten över England och skapandet av Nordsjöimperiet – en historia som även experterna beskriver som svårbegriplig och komplex. Vi presenterar en rad berömda vikingar: Harald Blåtand, Sven Tveskägg, Sigrid Storråda, Erik Segersäll och Olav Tryggvason. Särskilt stort utrymme får Emma av Normandie, Knuts drottning och änka efter den engelske kung han störtat.

Och så har vi Tystnadens magi, utgiven av Norstedts. I denna eleganta och samtidigt lättillgängliga bok tar den tyske författaren och kulturjournalisten Florian Illies läsaren med på en resa genom både tid och rum – rakt in i själen på en av romantikens mest gåtfulla konstnärer, Caspar David Friedrich (1774–1840).

Illies börjar i Friedrichs liv och konstnärskap – från naturscenerierna till symboliken och den längtan hans landskap rymmer. Han visar hur Friedrichs konst inte stannade i sin tid, utan rört sig genom århundradena: från tyska romantikerkretsar till tsarens hov, från nazistregimens propagandascener till 1960-talets avantgarde.

Hos denne naturromantiske målare blir landskapet en spegel av människans innersta tillstånd – melankoli, förväntan, sorg och förundran. Ensamma figurer vid horisontens rand, träd som sträcker sig mot himlen, månljus över vatten – allt framträder som symboler för en existentiell tystnad, en tystnad som ändå talar. Även till denna bok återkommer jag med en recension framöver.

Slutligen vill jag lyfta fram två internationella titlar. Den ena är skriven av en svensk historiker, på engelska, utgiven på ett ansedd brittiskt förlag men verksam i Sverige. Den andra är skriven av en etablerad historiker vid Stanford University. Båda ser jag mycket fram emot att läsa senare i höst och vinter.

I den rikt illustrerade boken Mapping the North: Myth, Exploration, Encounter (Bodleian Library Publishing 2025), skriven av Charlotta Forss, biträdande lektor vid Södertörns högskola, presenteras de nordiska länderna genom kartografernas och resenärernas blick. Kartor har spelat en viktig roll i hur människor förstått Norden genom historien – från medeltidens mytiska och mystifierande avbildningar av det nordliga rummet till polarfararnas färdvägar i 1800-talets atlaser.

Kartmaterialet berättar om Norden som ett otillgängligt landskap fyllt av sagoväsen och myter, men också som ett område att exploatera och lägga under sig. Stormaktspolitik samsas här med natur, religion och kulturhistoria i en visuellt vacker och spännande bok. Nästan tusen år av historia passerar revy.

Den amerikanske historikern Dan Edelstein, verksam vid Stanford University, tar sig an ett lika långt perspektiv i The Revolution to Come (Princeton University Press 2025). Här studerar han hur revolutionära idéer har utvecklats och förändrats under de senaste 2 500 åren – från antikens rädsla för revolutioner, som skakade samhällets grundvalar, till den arabiska våren 2010–2011.

Däremellan passerar vi det engelska inbördeskriget på 1600-talet, den amerikanska och den franska revolutionen på 1700-talet och 1848 års oroligheter i Europa. Också länder utanför västvärlden behandlas: den iranska revolutionen 1979, den ryska 1917 och den kinesiska 1927–1949.

Edelstein menar att revolutionära idéer fick en relativt sen spridning i Europa, först på 1500-talet, när Polybius översattes till italienska, franska och engelska. Polybius (ca 200–118 f.Kr.) anses vara en av antikens mest betydelsefulla historiker – inte minst för sitt verk Historíai (Historier), som behandlar perioden 264–146 f.Kr. och skildrar hur Rom kom att dominera Medelhavet.

Polybius utvecklade en inflytelserik teori om politiska förändringsprocesser, ofta kallad anakyklosis – den politiska cykeln – som beskriver hur statsskick växlar över tid i ett återkommande kretslopp.

Trevlig läsning!

Bo Eriksson