Bland böckerna

Julen är snart här, och med den, den årliga oron över att hitta klappar till alla och envar. En nerv som kan få även den mest stresstålige att slita sitt hår i förtvivlan – ungefär som matadoren i den tecknade filmen om tjuren Ferdinand. Men stilla er förtvivlan: Historievärlden har lösningen på alla era julklappsbekymmer.

Köp böcker!

Här följer några tips på hårda klappar att lägga under granen – noggrant utvalda ur årets rika skörd av historieböcker. Och eftersom bokåret varit ovanligt generöst delas julklappslistan upp i flera hälsningar från vännerna på Historievärlden.

En första julhälsning kommer här.

För den som lockas av vikingar och asagudar rekommenderas Klaus Böldls Oden: Den mörke guden, utgiven på Daidalos förlag. I boken tecknar författaren en monografisk framställning av Oden – från den hedniske gudens tidigaste gestalter fram till dagens tolkningar. Här handlar det alltså inte enbart om arkeologiska och historiska spår, utan lika mycket om en receptionshistorisk resa genom de föreställningar som präglat gudens långa efterliv. Hur har Oden kunnat bli just den projektionsyta som generation efter generation laddat med sina egna behov, rädslor och fantasier?

Någon uttömmande totalundersökning är det förstås inte tal om – därtill är materialet alltför omfattande – men Böldl låter strålkastarljuset falla på ”sådana texter som är belysande för Odenbildens utveckling” i framför allt Tyskland och Skandinavien.

Och även om boken bär ett tydligt akademiskt anslag är den skriven med en bred publik i åtanke. Kunskapsrik och samtidigt lättläst (med tanke på ämnets snåriga färd genom två tusen år) passar den alldeles utmärkt som julklapp – både till den allmänintresserade historieläsaren och till den som redan är djupt förtrogen med nordisk mytologi.

Hannu Salmi är professor i kulturhistoria vid Åbo universitet och en av Nordens främsta experter på 1800-talet, inte minst på känslornas historia. I Åbo i lågor: Minnen från branden 1827, utgiven av SLS och Appell förlag, återvänder han till den förfärliga storbrand som för exakt 141 år sedan – den 4 september 1827 – härjade Åbo och ödelade stora delar av staden. Men han gör det ur ett ovanligt och fruktbart perspektiv: genom känslans prisma.

Det är de drabbade människornas röster som står i centrum. Utöver själva händelseförloppet skildrar Salmi ögonblicken av skräck, modfälldhet, skuld, girighet, sorg och medlidande – de psykiska reaktioner som följer när en stad på några timmar förvandlas till aska.

I samma anda följer han hur nyheten om branden, som närmast totalförstörde Åbo, spreds genom Europa och till och med över världshaven. Tre fjärdedelar av stadens byggnader gick upp i rök, och omkring 11 000 människor förlorade sina hem. En ryskspråkig tidning fångade tragedins kärna: ”De förtvivlade invånarna vandrade i grupper i förödelsens spår, och såg ut att i förvirring leta efter de bohag där de njutit ett liv i frid och förnöjelse.”

Livet hade tagit en brutal vändning, påpekar Salmi, och han skriver med stor inlevelse om hur människorna upplevde sin stads undergång – inte bara vad som hänt, utan hur det kändes.

Åbo i lågor är en bok som särskilt kommer att tilltala läsare med intresse för kulturhistoria, stadshistoria, katastrofer i historiskt ljus och, inte minst, känslornas historia. Den passar lika väl för den allmänintresserade läsaren som vill förstå ett dramatiskt skeende, som för den historieintresserade som söker en mer fördjupad och känsloinriktad analys av det förflutna.

Böcker är inte bara roliga att läsa och hålla i handen – åtminstone så länge det inte rör sig om ljudböcker – utan också att läsa om. Och få platser i världen är bättre lämpade att berätta om bokens historia än forskarna på Bodleian Library i Oxford. Det är ett av Europas äldsta och mest storslagna bibliotek, grundat på 1600-talet men med rötter i medeltidens universitetskultur, och rymmer i dag en av världens största samlingar av handskrifter och tidiga tryck. Här har generationer av forskare, författare och studenter låtit sig förföras av pergament, papper, boktryck och idéer.

Ur denna skattkammare hämtar Remarkable Renaissance Books sitt stoff. Med utgångspunkt i arton extraordinära bokverk från tidig modern tid – från boktryckarkonstens barndom på 1400-talet fram till 1700-talets sena upplysning – presenterar författaren och bokälskaren John Boardley lika många fängslande bokhistorier. Alla volymer som skildras finns i Bodleians samlingar.

Här kan läsaren fördjupa sig i Gutenbergs Bibel, i en matematikbok illustrerad av självaste Leonardo da Vinci och i Maria Sibylla Merians pionjärinsats att kartlägga insekternas liv, inte minst deras förunderliga metamorfoser. Boken är rikt illustrerad, ett praktverk i färg där varje uppslag lockar till långsam bläddring och eftertanke.

I en tid då ljudboken erövrar allt större delar av bokmarknaden – intet ont om ljudboken som form, men synd att det sker på den tryckta bokens bekostnad – och sakprosan samtidigt tycks befinna sig i fritt fall, är det betryggande att se institutioner som inte bara vågar utan också kan ge ut praktverk. Remarkable Renaissance Books är en sådan bok: ett motgift mot förflackning, en hyllning till bokens materialitet och lärdom.

Det här är en idealisk julklapp för alla som älskar gamla böcker, som är nyfikna på bokhistoria och som gärna förlorar sig i berättelser om idéer, hantverk och kunskap genom århundradena – från den intresserade allmänläsaren till den hängivna bibliofilen.

Marianne Molander Beyer är docent i franska och lektor i språkdidaktik vid Göteborgs universitet. Hon utbildar också lärare och räknas till landets främsta experter på svensk-franska relationer under 1700- och 1800-talen. Bland tidigare arbeten finns flera viktiga studier om Jean-Jacques Rousseau. Nu återvänder hon till filosofen, men ur ett annat och fruktbart perspektiv än det rent biografiska eller idéhistoriska.

I Tillbaka till Rousseau, utgiven på Appell förlag, följer hon hur uppfostringsromanen Émile eller Om uppfostran (1762) tagits emot, tolkats och omsatts i praktiken genom århundradena.

Rousseaus verk räknas som ett av den moderna pedagogikens grundvalar och fick ett enormt genomslag i Europa. Inte minst i Sverige kom Émile att spela en betydande roll för framväxten av 1900-talets barnlitteratur – spåren kan följas ända till Astrid Lindgren och hennes syn på barnets egenvärde och fantasi.

Molander Beyer visar hur den rousseausska synen på barnet – som en aktiv, lärande och känslig individ – påverkat pedagogik, undervisning och skönlitteratur ända fram till vår egen tid. Än i dag inspirerar hans tankar diskussioner om bildning och skola, även om allt i hans idévärld givetvis inte är okomplicerat. Men mycket har haft bestående betydelse: som att lärandet måste utgå från barnets behov och lust, och att läraren ständigt behöver en didaktisk reflektion för att undervisningen ska bära. En tanke som utvecklats vidare inom bland annat Montessoripedagogiken.

Den svenska skolan har, på gott och ont men oftast på gott, Rousseau att tacka för mycket.

Tillbaka till Rousseau passar särskilt väl för lärare, lärarstudenter, pedagogiskt intresserade läsare och alla som vill förstå varifrån våra modernaste idéer om barn, bildning och undervisning egentligen kommer.

Trevlig läsning!

Bo Eriksson