Antiken: fornegypten

Recension

Sofia Häggman, Faraos egna arbetare: Liv och död i Konungarnas dal (Stockholm: Natur & Kultur 2025). 202 s.

I sin förra bok tog sig egyptologen och intendenten vid Medelhavsmuseet Sofia Häggman an mumier och faraoner, ett ämne som fascinerat människor i årtusenden. Nu är det i stället det vanliga arbetande folket som står i fokus.

Här skildras människorna som bodde och verkade i ett litet samhälle i utkanten av Thebe, dagens Luxor, för omkring 3 000 år sedan. De var faraos egna arbetare och ägnade hela sina yrkesliv åt att bygga och dekorera sina kungars gravar.

Berättelsen kretsar kring byn Deir el-Medina, som var bebodd i omkring 400 år. Därefter övergavs den och begravdes i sand. Tusen år senare restes ett tempel på platsen, tillägnat gudinnan Hathor. Templet blev så småningom ett kloster, som sedan övergavs under 700- och 800-talen e.Kr. när islam gjorde sitt intåg i Egypten.

Byn hyste stenhuggare, målare, skrivare och andra hantverkare som krävdes för att skapa den stora Nekropolen – de makalösa gravarna i Konungarnas dal. Med hjälp av lobbböcker, listor, brev, överlåtelsehandlingar, testamenten och en massa arkeologiskt material visar författaren hur dessa människor levde och arbetade, hur de bodde, åt och drack, och hur de begravde sina döda.

Sofia Häggman är egyptolog och anställd vid Medelhavsmuseet. Fotograf: Karl Zetterström.

Böcker om den egyptiska civilisationen utkommer inte ofta i Sverige – desto mer glädjande att när de väl gör det, sker det på god vetenskaplig grund och med ambitionen att nå en bred läsarkrets. Ett stort minus dock är bildmaterialet, som hade vunnit mycket på färgtryck; som det är nu går flera viktiga detaljer förlorade i trycksvärtan.

Tre Historivärldar av fem möjliga!

Bo Eriksson

​